Sicket vinterväder

Ännu en kall, blåsig och bortsnöad helg. Ännu en helg hos Sportlife och deras spinninglokal i Frölunda. Tur att deras cykelpark är "top notch", utan komprommiser eller konstiga inställningsmöjligheter. Ett gäng timmar stirrandes i en stor spegel, tillammans med Johan Brengdahl (hoppas allt är väl med din sambo!) från MCK Elit och Jonas Gunnarsson från HCK, samt G1, G2, STU, igångdrag och Mls:er. Hoppas vid gudarna att vädersituationen ordnar upp sig snart, eftersom denna typ av "tvångsträning" inomhus kommer att bli stygg för motivationen i förlängningen.

Helgens stora "privata" händelse är att jag och Anette har sålt vår bostadsrätt till en sympatisk dam i Särö, vars målsättning är att sälja villan och flytta till något mindre. Vi å andra sidan, har sökt med ljus och lykta efter ett eget hus och nu verkar det som om allt faller på plats. Lägenheten såld, köpekontraktet påskrivet, lånelöfteskraven uppfyllda och ett intressant objekt inom räckhåll. Vi går på visning i helgen och därefter startar budgivningen. Hoppas vid gudarna att det inte sticker iväg som en del hus har en tendens att göra! Shit, det känns lite nervigt att veta att från och med 1 juni, då vår köpare har tillträdesdatum, så är vi per definition bostadslösa. Det blir väl till att hyra en husvagn på Meros camping!

Kräkpass

Recept: börja med att tillsätta en rejäl nypa uppvärmning. Addera till ett stöddigt gäng 7-3:or på och över tröskeln - ca 85-90%/max. Tag sedan och släng i en handfull igångdrag och för att toppa anrättningen, kasta med ett antal Mls. Smaka av, var inte snål med att varva ned och så peta i lite streching som avslutning. Ett bra recept på ett egenhändigt komponerat kräkpass!

Veteranklass? Nej tack!

Läser Lunkans senaste blogginlägg, där han gör processen kort med det faktum att man absolut inte kan tävla i H30. Nej, herregud, vilken förnedring! Hur skulle det se ut? Pinsamt! Då kan man bara konstatera att det måste svida ont att ge veteranklasserna tummen ner och samtidigt regelbundet få pisk av gubbdjävlarna på säsongens gemensamma träningar och lokala event! (-;

Glenns roddtävling

Det är bara att kasta in handsken och konstatera. Inget för mig, inte en chans, no, nix, nada. Alldeles för svag i överkroppen i dagsläget för att kunna prestera bra i roddmomentet, när det kommer till kortare maxprestationer. Visst ror jag 10-12.000 meter på runt två minuter/500 meterstempo, men inte 2000 meter på +- sju minuter. Detta kräver mer överkroppsstyrka, främst i ryggens och armarnas dragmoment, som jag i dagsläget inte besitter. Annat var det för fem-sex år sedan, då jag körde mycket rodd, 50.000 meter/veckan - då kunde jag stadigt ligga och köra 500 meter på 1,45 under långa perioder, med det var då det!

Det drar ihop sig.... NM i Norge i augusti

Jag är ingen kartläsare av rang, men vad jag kan utläsa av banprofilen så ser den kuperad och krävande ut, men en längre stigning om styva 150 höjdmeter. Detta gillar vi!

Läs med på Veteranklungan eller den officiella NM-sajten hos arrangören Ottestads cykelklubb I Hamar.

Vi i femman

Politikern på radiokanalen P1 härom dagen - "...vi vet hur mycket vårt förslag om ny sjukförsäkring kommer att kosta, men kostnaden är svår att uppskatta eftersom vi inte vet hur många personer som berörs....." Öh, nähä, du!

Först anförs att kostnaden är beräknad och klarlagd, för att sedan i andra andetaget anföra att det inte går att beräkna kostnaden, då inte alla faktorer är klarlagda.

"På A svarar vi Malmö och på B vet vi inte" (Vi i femman -76)

Politiskt dravel och retoriskt strunt!

SMS.....

......från Picco på Gran Canaria, där de idag har haft 30 grader, sol från klarblå himmel och vindstilla. Timmar i sadeln på perfekta vägar med massor av mysiga höjdmeter. När de inte äter buffé eller sover. (Frågan är om det är timmar i buffén eller på sadeln som Picco tillbringar, men det lär vi bli varse när farbror kommer hem)

Närå surru, jag e´inte bitter!

Nio timmar och hjältedåd

Nio timmar avser helgens distansträning i total. Lördagen bestod av distans i kombination med STU:er, tillsammans med Glenne, Mikke och Erik Saeden från MCK. Lagom snygg var man när man kom hem efter vad jag förstår på Glenn, styva 800 höjdmeter och flertalet styrkeuthållighets-intervaller. Härdande.

Idag har vi kört ett "vanligt" distanspass tillsammans med MCK, i vanlig ordning från Mölndals Bro, och färden tog oss runt Lygnens nordsida och Fjärås, tillbaka till Göteborg. Stundtals isigt utav bara den och första gången i vinter som jag fått sladd på framhjulet trots rejäla Nokian dubbdäck. Ingen riktig lust att grusa grundtränings-perioden med ett smaskigt nyckelbensbrott eller annat kul. Även idag fick vi vår normala dos av rabiata bilister, med detta är mer normaltillstånd än undantag i dessa dagar.

Hörde på nyheterna om läget på Haiti och den fruktansvärda situation som där råder på grund av veckans jordbävning. De läkare som åkt dit genom organisationen Läkare utan gränser försorg arbetar under grymt svåra förutsättningar och med mycket begränsade resurser. En läkare var tvungen att amputera en arm på en fastklämd kvinna med en såg tillverkad för att såga upp bilvrak! Till råga på allt är sjuk-domar som HIV, hepatit och TBC vanliga, vilket gör arbets-situationen farlig för både offren som dess hjälpare. De läkare och annan vårdpersonal som har åkt dit och som gör en storslagen insats, trots förutsättningarna, är enligt mig dagens hjältar. Hatten av!

Själv sitter man här och äter sin färskpasta och tycker att det är lite motigt att det är måndag imorgon och jobb igen. Perspektiv Martin, perspektiv!

Undrar hur nära jag kan köra?

Jag blir förundrad och fundersam varje gång. Oftare och mer ingående än någonsin tidigare. Jag talar om när man befinner sig på cykeln ute på någon obskyr småväg i trakterna runt Åsa i Halland eller vid Snipen i Billdal och en medtrafikant, läs bilist, gärna i en stor SUV av valfritt fabrikat, ska passera dig till vilket pris som helst. Uppenbarligen till vilken risk för omgivningen som helst. Ännu mer perplex blir jag när denna scen i regel sker på lördagar och söndagar, då merparten av Sveriges förvärvsarbetande befolkning är lediga från jobbet och rimligen inte har så många deadlines att passa. Icke då, bilföraren, i regel en man (ibland dock en kvinna) i övre medel-åldern, ska fram och om det innebär att han antingen kör på dig, alternativt skapar en situation som innebär att du åker i gatan, så spelar det ingen roll. Huvudsaken är att han vinner några sekunder och får en stund av falloskänsla i sin bil. Extra trist är det när det ibland sitter en liten kille eller tjej i baksätet och tvingas uppleva eländet. Fin förebild, den pappan, när han demonstrerar en stilstudie för barnet i trångsynthet, egoism och tvivelaktigt trafikbeteende. Undrar om attitydproblemen går i arv? Jag tänker oavkortat på talessättet; "barn gör inte vad du säger åt dem att göra, de gör som du gör".

Vid flera tillfällen har jag haft "diskussioner" med bilister gällande hur de skulle uppleva en situation där de helt sonika kör över en cyklist samt huruvida detta är värt den sekundvinst som tok-forceringen ger i sammanhanget. I regel får man ett svar i paritet med IQ i skostorlek, ackompanierat med rivstart, varningsblinkers, ett moln av spolarvätska och tutande.

Än så länge har vi kommit undan med bara förskräckelsen, men förr eller senare (det känns som om det är en tidsfråga) kommer en riktigt otäck olycka inträffa. Det kommer dessvärre inte att vara bilföraren som ligger skadad eller värre på gatan. Vi vet alla vem det är.

7/3:or

Efter en vecka med två pass styrketräning, kombinerade med STU:er samt ett pass 7/3:or, sitter man här på fredagen med trötta och sega ben. Imorgon och på söndag blir det uteträning om inte svinkylan återkommer. Märkligt egentligen det här med kylan - för en månad sedan upplevdes en minusgrad på utepassen som i det närmaste outhärdligt kallt, men efter att ha lidit igenom en månad med temperaturer kring 8-10 minusgrader, eller mer, så känns en minusgrad helt plötsligt som behagligt och lite mysigt!

Våra CC vintertights har kommit och ligger och väntar i butiken! Är man inte snabbast, så måste man vara snyggast!

Just nu ligger sannolikt Picco på Balcks och Sandells rulle och han kommer inte att gå fram och ta en minut vind under två veckors träningsläger på Gran Canaria med CC´s elitgäng. Som vanligt. Glidare! (-;

Vilodag...

.....är alltid najs! Fötterna i högläge, massor med skräp på TV och idogt snedsurfande på diverse, obskyra internetsidor, i regel med cykelinriktning. Allt mer eller mindre som tillvaron medger. Skönt! Är nog i grunden en lat gynnare, vilket står i bjärv kontrast till femtimmars distanspass, på vatten i minusgrader och tio sekundmeter.

Snöblästrad

Solen sken genom fönstret och signalerade en vacker vintersöndags-morgon. Termometern angav i sammanhanget beskedliga - 3 grader, vilket i min bok innebär distanspass ute. Sagt och gjort, kläderna på, ut genom dörren och upp på cykeln, men vad möter jag om inte en vägg av vind. Jippiee! Visst sade de på nyheterna igår att det skulle bli lite blåsigt, men detta var i överkant tillsammans med minus-grader. Efter att ha förlikat mig med tanken på att passet kommer att bli vindpinat, kallt och snöyrigt pass, var det bara att stå på runt Särö, ner genom Onsalahalvän och Kungsbacka, för att sedan, via Myra, åka hem över Snipen. Summa summarum; fyra timmar på klockan, snöblästrad cykel och kalla tår. Passet gick bra trots omständighterna och det känns alltid bra att ge sig ut, trotsa väder-gudarna och veta att detta är kvalitetsträning som man har nytta av längre fram. Trots vinden och kylan mötte jag både en fightandes Jonas Gunnarsson vid Grönninge och klubbkompisen Mikke Jönsson på väg hemåt vid Myra. Ingen av dem jublade över förutsättningarna, men vem gjorde det?

Ännu ett inomhuspass

Efter att ha studerat termometern imorse och konstaterat att den visade -15 grader, utan tendens till att ändra sig åt det positiva hållet, så var det bara att packa väskan, dra på sig träningskläderna och åka till Sportlifes gym i Frölunda. En timme styrketräning följt av två timmar testcykel, med G2, blandade STU:er och igångdrag, fullbordade dagens träning. Därefter hem och titta på Tour de ski och grabbarna Hellner/Rickardssons kamp mot ärkefienden Norge och Petter Northug. Nu blev det snarare Lucas Bauer, men morgondagens backlopp blir en riktig cliffhanger!

10000 metersklubben

Idag gick jag med i 10000 metersklubben, dvs bestämde mig för att köra ett roddpass om 10000 meter. Det tar styvt 40 minuter om du håller ett hyggligt tempo (2 min/500 meter) och ger en riktig genomkörare för hela kroppen. Detta i kombination med bålträning så var man färdig, bokstavligt talat. I helgen ska den bistra kylan fortsätta, med temperaturer kring -10 grader, så vi får väl se hur det blir med utomhusträningens vara eller icke vara. Annars blir det ännu mer tid hos Sportlife.

Men vad i helvete!

Fick just höra att Niklas Axelsson uppvisat ett positivt A-prov för EPO-doping! Igen! Visst, vän av ordning påtalar att man ska inte ropa högt innan B-provet är analyserat, men har man varit med ett tag vet man att detta i 100 fall av 100 endast är av akademisk betydelse, snarare än att utfallet skulle bli annorlunda. Hoppas att detta tillfället utgör undantaget i så fall, för detta fokus behöver inte svensk cykelsport just nu! Det drar en löjets och smutsens skugga över våra senaste OS-silver och alla som seriöst håller på med tävlingscykling i vårt avlånga land.

Fan, till och med en gubbdjävel som jag får frågor av folk på jobbet, seriöst och allvarligt ställda, om även jag har dopat mig och om det är vanligt i svensk cykelsport! Detta kan man tycka är naivt, för att inte säga infantilt, men tyvärr så har allmänheten, vilt påhejad av dags- och kvällspressen och sportjournalister som utgör sig för att vara experter, en bild av cykelsporten som ett gäng fulldopade puckon som inte backar för att gräva i den förbjudna godisskålen. Att cykelsporten genomför fler dopingtester än någon annan idrott spelar ingen roll och inte ens det faktum att testerna faktiskt fångar fuskarna, vilket dessvärre också för med sig att fusket kommer upp till ytan och blir allmänt känt. En form av moment 22 infinner sig; testerna behövs för att rensa i träsket, men samtidigt så innebär varje ertappad fuskare att ett steg framåt åtföljs av två tillbaka i termer av trovärdighet i samhället.

I fallet Axelsson och alla andra fall där doping uppdagas, oavsett om det är en förstagångsföreteelse eller upprepade förseelser, så sällar jag mig till gruppen som förordar livstids avstängning, därmed basta. Det enda sättet att skapa trovärdighet och återvinna förtroendet hos allmänheten, aktiva cyklister, näringslivet och nuvarande sponsorer, är att helt sonika etablera och tillämpa en enförseelseregel - "once and you are out!"

Jag vet vilka kommentarer som kommer på jobbet imorgon - "jaha ja, ännu en dopad cyklist! Sådana är dom allesammans har jag hört....."

Intervallträning - på NK!

Under förmiddagen har Anette och jag kört intervaller - mellan hugade reashoppare på NK i Göteborg. Den årliga vinterrean drog igång och Anette hade fått en vipinbjudan (?) att komma tidigare än majoriteten, så det var bara att ladda, ta sats och köra på i gångarna mellan mer eller mindre köpgalna svenskar. Ett och annat fynd blev det, bland annat en ny skjorta och en slips. Anette däremot, har som vanligt inga problem att fynda, varför det snabbt blev såväl en som två påsar med byxor och tröjor. Efter fullföljd rajd drog vi oss tillbaka, slickade våra sår och tog en kaffe och laxsmörgås på Espresso House - kostade lika mycket som alla reainköpen, typ, men det var gott!

Nu är det dags att svida om och åka ner till gymmet för ett kombinerat styrketränings- och testcykelpass med STU:er. Lite för snöigt, blåsigt och kallt idag (-12 grader) för att träna ute med kvalitet. Efter att ha kört strukturerat med fokus på distans och styrka under helgledigheten, så är benen lite slitna och näst-kommande vecka blir en återhämtningsvecka med lugna pass, för att sedan öka upp igen. Vi går nu in i en ny träningsperiod där vi successivt, under de kommande 6-8 veckorna, kommer att köra mer intervallträning av olika valör och kaliber. Styrketräningen kommer att inriktas på tyngre vikter/färre rep och explosivitet, snarare än lägre vikter/många rep. Jag kan bara konstatera att min utgångs-punkt denna vinter i styrketräningen är klart mycket bättre jämfört med samma period förra året. Halvvägs in i årets styrketränings-program använder jag viktnivåer som jag med nöd och näppe klarade när styrketräningen avslutades förra året. Det är inga Jimmy Rönn-nivåer på vikterna, men helt klart ett fall framåt och en tydlig förbättring i benstyrka. Nu gäller det bara att omvandla detta till cykelspecifik styrka, men det är där de angränsande testcykelpassen kommer in i bilden.

Imorgon drar jobbet igång igen och därmed är det slut på ledigheten. Tillbaka i ekorrhjulet.

Det gäller att sko sig

Läste en kul artikel i GP om att man i Malmö tagit en liga som specialiserat sig på att stjäla skor, som i Sverige alltid är vänster-paret. Därefter åker de helt sonika över sundet till Danmark där man av hävd och tradition har högerskon i butiken. Vips så har man ett komplett par att sälja på svarta marknaden till hugade, mindre nogaräknade spekulanter. Vad är det talessättet säger; "tillfället gör tjuven"! Det som gör mig lite fundersam är hur någon överhuvudtaget orkar klura ut det faktum att olika länder har olika skor på display? Fult att sko sig på andras bekostnad! (-; (ja, den var kass!)

Igår var det så grymt kallt, igen, att jag och Glenn valde att träna inomhus på Sportlife i Frölunda. Efter en timme styrketräning program F (?), körde vi ett antal längre styrkeuthållighetsintervaller, varpå vi fick ihop styvt tre timmar på klockan totalt. Idag var jag ledig från jobbet (klämdagsledigt måndag/tisdag) och körde ett rejält distanspass tillsammans med Glenne. Efter en riktigt bra träningsperiod under jul- och nyårshelgen känns benen lite sega och svårstartade, men för att citera Glenn på hans blogg, så har man de senaste månaderna lagt en bra grund i basen på grundtränings-pyramiden. Nu har man grundat för bra förutsättningar att successivt öka intensitets- och kvalitetsmomenten i träningsupplägget, för att vara i slag när det drar ihop sig framåt april/maj.

Förbaskat kall distans

Efter många om och men, på grund av sen gårdagskväll, så fick jag på mig alla lager av kläder, rånarluva, vantar och annat tingel tangel och kom iväg på årets första träningspass - distans. Den senaste tiden har det varit ovanligt kallt i Göteborgstrakten, enligt SMHI 6-7 grader kallare än normalt, vilket känns i tår och fingrar efter ca två timmar. Oavsett hur jag klär mig och skyddar kroppen, de nya tumvantarna undantagna, (grymt bra) så fryser jag lättare nu än vad jag kan minnas att jag gjorde när jag var yngre. Börjar väl bli gubbe helt enkelt! Väl hemma efter några timmar så var man lagom genomfrusen och mör. Trots en knäckt bakskärm, (avskyr skärmar i alla dess former - bara problem och strul hela tiden!) så blev det ett bra pass.