Dagens distanspass tillsammans med Mölndals
CK innebar mer spänning och varierande händelser än alla distanspass sammanlagt sedan oktober förra året!
Passet inkluderade tio sekundmeter vind, skevt bakhjul, dubbdäck som skrapade mot skärm, punktering och, bäst av allt, en närkontakt av 1:a graden med en "lätt" irriterade ryttare, som kom ridande i vår riktning i jämnhöjd med Hällesåker. Vi kunde på avstånd se hur ryttarinnans häst trampade på ett isigt parti av vägen med höga kanter, varpå häststackaren halkade och samtidigt blev rädd för en passerande bil. När hästen skulle försöka återfå balansen så satte den ner hovarna på ännu ett isigt halt vägparti, med resultatet att hela ekipaget åkte ner i diket. Sekunderna därefter passerade vi häst och ryttarinna, som nu likt en megafon, hävde ur sig okvädesord och annat barnförbjudet, med budskapet att det var vårt fel!?
Camilla från Team Skoda tog upp en diskussion med kvinnan ifråga, vilket innebar att 30 minuter senare, i närheten av Hällingsjö, så står det en Mercedes snett över vägen i bästa vägspärrsstil, och en man signalerar "Stopp". Vi stannar och det visar sig att mannen är ryttarinnans bättre hälft som vill klargöra vad som hänt tidigare. Den efterföljande "diskussionen" var väl inte vad vi beteendevetare kallar för konstruktiv, varför jag och Glenn Dahl klev in och försökte nyansera situationen genom att redogöra för hur händelsen med hästen faktiskt inträffade.
Det framgick med all tydlighet att mannen var nöjd med vår beskrivning och han medgav även att hästen var en "misslyckad travhäst" som var rädd för ljud och störmoment. Case closed!
Vi bad honom om ursäkt i den mån vi bidragit till händelsen samt de tidigare hetlevrade känslorna från diverse håll.
Sammanfattningsvis; ett riktigt Kumbaya-pass som dock gav god träning i fem timmar med obligatoriska ms-spurter efter tre och en halv timme.
Med förhoppning om en kommande vecka i ljusets tecken!
Efter att ha läst min team-kompis Glenn Dahls blogg och inlägg om coola och snygga temporiggar, så kände jag, som inte är en utpräglad tempoget, att slå ett slag för säsongens tävlingsrigg! Om ett par veckor är den i min ägo och jag blir byxis bara av tanken. Cervélo R3 är ren i grafiken och ramdesignen inte särskilt utmärkande, men det är någonting med de rena linjerna och enkelheten som får det att vattnas i mungiporna. Talesättet "less is more" är talande i sammanhanget! Keep it simple, stupid!
