På dagens distanspass tillsammans med Picco, Mattias mfl gjorde de nya vinterskorna debut i cykelsammanhang. I höstas beslutade jag mig för att minimera riskerna för att frysa om fötterna under ännu en Göteborgs-vinter, så mycket det bara går. Jag har provat det mesta; värmesulor (strulade ideligen), neoprenesockar (fungerar, men värmer sisådär), norska ullstrumpor (tjena!) och diverse skoöverdrag av varierande fabrikat och material, allt enskilt och tillsammans med blandat resultat. Det enda som inte provats är ett par dedikerade vinterskor, tillverkade med målsättningen att hålla fötterna varma och torra med isolering och Goretex-foder.
Sagt och gjort, ett par Shimano vinterpjukk införskaffades och dagens tur över styva fyra timmar resulterade i behagligt varma och torra fötter. Den stora skillnaden är att vinterskorna är isolerade underifrån, med en tjock sula, till skillnad från sommarskor, som i regel är ventilerade och perforerade underifrån. Lika svalt och skönt som detta är en varm sommardag, lika kallt blir det en blöt och kall vinterdag. Tyvärr skyddar skoöverdrag i 99 fall av 100 bra på överdelen av forten, men är öppna av förklarliga skäl undertill. Resultat: skitkallt.
Nu ska man, vän av ordning, inte ropa hej ännu, då dagens temperatur låg kring 7-8 grader, vilket inte får anses som svinkallt i sammanhanget. Vi får väl se hur fötterna mår när termometern drar under nollan!